Kortisol - vän eller fiende?

Idag startar jag en liten serie där jag en gång i veckan kommer att skriva om hormoner och vad de gör med kroppen och vårt fysiska system vid träning.

Först ut synar vi Kortisol. Älska eller hata? Som vanligt beror det på vad du är ute efter i din träning.



Bra nyheter

1. Denna hormon som produceras av binjurarna reglerar blodsockernivån uppåt. Dvs den ser till att ge oss energi när vi inte har stoppat i oss tillräckligt eller när vi behöver en liten boost.
   
   
2. Kortisol fungerar också antiinflammatoriskt. Det arbetar snabbt och effektivt med att ta bort och hindra svullnader och rodnader i vävnad.
   
   
3. Kortisol inverkar på vita blodkroppar och alla andra celler som deltar i immun- eller inflammationsrektioner. Det reglerar och påverkar vita blodceller, som lymfocyter , mördarceller, monocyter, makrofager, eosinofiler, neutrofiler, mastceller och basofiler. Dessa vita blodceller ger sig på inkräktarna med hjälp av kemiska attacker. Det låter jättebra, förutom att de utsöndrar kemikalier som skadar vävnaden i området. Kortisolet hindrar dom vita blodcellerna från att klibba sig fast på det drabbade området och där släppa ut en massa kemikalier.
   
   
4. Kortisol inverkar också direkt på hjärtat. Det hjälper regleringen av natrium/kalium-nivåerna i hjärtats celler och ökar på kraften av hjärtmuskelns hopdragning. So far so good!

De dåliga nyheterna

1. Kortisol frisätts när vi är...kan ni gissa? Jo, när vi är stressade!
   Förutom att det gör oss starkare tillfälligt, så blockerar det östrogen och minskar därmed vår fertilitet samt den skyddande effekt som östrogen har. Vid långvarig stress kan binjurarna bli utmattade och yttrar sig genom att du inte kommer upp ur sängen. För er som har haft utmattningsdepression eller utmattningssyndrom så känner ni kanske igen känslan att inte orka ta sig ur sängen. Det betyder inte att du är paralyserad. Om det tex börjar att brinna i din lägenhet kommer du med all sannolikhet komma ur sängen då det är adrenalin som styr oss, utifrån rädslan vi upplever. En ytterligare komplikation är att vid stress ökas utsöndringen av insulin. Detta för att kroppen skall ta hand om mer av blodsocker som normalt utsöndras vid stress, men detta inträffar inte p g a att uttröttade binjurar inte förmår höja blodsockret. Det höja insulinet är ute i ogjort ärende.
   
   
2. Kortisol reducerar också hastigheten med vilka blodceller förökas och det accelererar även deras programmerade celldöd, för att ytterligare skydda kroppen från överreaktioner. Faktum är att när kortisol är förhöjt som vid ett alarmläge, finns det knappast några vita blodceller i blodet. Det är därför som immunsystemet är försvagat vid stress eller vid intag av kortikosteroider.
   
   
3. Kortisol inverkar på uppförande, humör, retbarhet och på den elektriska aktiviteten hos neuronerna i hjärnan. Förändringar av uppförande är vanligt vid låga eller höga nivåer av kortisol, som t ex. sömnproblem. Många tecken och symtom på trötta binjurar involverar humörsvängingar, lägre toleranströskel, hjärndimma och försämrat minne. Detta inträffar för att hjärnan påverkas av för lite eller för mycket av kortisol. Den rätta mängden är vad som behövs för rätt funktion vid stress.
   
   
4. Binjurarna roll vid stress:
   Steg 1. Stress påverkar hypotalamus att utsöndra CRF (corticothropin releasing factor)
   Steg 2. CRF stimulerar hypofysen att utsöndra ACTH (adrenal corticotrophic hormone)
   Steg 3. Detta ökar utsöndringen av kortisol vilket påverkar:
   - levern som ökar gluconeogenis, avgiftningen och migrationen av glykogen
   - cellernas skyddsförmåga mot ökat insulin, lymfocyter och lymfocytgifter
   - lymfocyternas reproduktionsförmåga, som minskas liksom mängden av lymfocyter
   - cellerna från uttorkning
   - autoimmuna reaktioner att hållas i schack
   - brister av blodsocker
   
   Vid brist på kortisol:
   - ökar autoimmuna reaktioner
   - minskar blodsockret och därmed tillgången av energi
   - ökar bristen av enzymer
   - minskar cellskyddet
   - uppstår en obalans i elektrolysen (kalium ökar, natrium minskar)
   - ökar uttorkningen av cellerna
   - ökar attacker från vita blodceller

Plus minus noll
Produktionen av kortisol återhämtar sig snabbt. Efter 3-4 dagars rejäl vila sjunker nivåerna i kroppen. Men du är snabbt tillbaka i samma läge och kortisolnivå om du inte tar hand om kroppen och minskar stressen som gör dig utmattad.

Det verkar som att Kortisol inte är någon bov i dramat om man förstår dess funktion. Kortisol påminner om en fredsmäklare. Den finns där för att skapa balans och lösa konflikten och det omedelbara problemet som uppstår i kroppen. Stress däremot, är en helt annan femma och verkar inverka ganska ordentligt på Kortisol.

För att applicera detta på träning:
Låt oss klargöra begreppet stress. det syftar på en påfrestning som inte nödvändigtvis behöver uppkomma av att man inte hinner med vardagen eller har en chef som stressar en. Det kan handla om att man ska springa ett marathon. Med det sagt betyder det att, ju längre tid du ägnar dig åt träning desto mer påfrestas och stressas systemet.Dvs. att kortisol sätter igång och bryter ner fett och proteiner för att skapa energi. Det bränner fett men det bryter ner muskler.

Oavsett vad din sport så är det bra att träna korta högintensiva pass. Varför? Du kan ägna dig åt styrka- och muskeluppbyggande medan påfrestningen vara en kort stund. Detta gör att du kan undvika nedbrytning. Sysslar du med en distanssport, såsom cykling, långsdistanslöpning eller andra sporter som pågår en lång stund så är det fortfarande bra att slänga in korta högintensiva pass som jobbar med att stärka musklerna du sedan kommer att använda vid din sport.

Källor:
Karolinskan
Sköldkörtel.info
1177.se